Idag gjorde jag min sista arbetsdag på Ericsson i Gävle. All verksamhet i Gävle, både tillverkning och utveckling, ska läggas ner innan årets slut. Det som en gång var en arbetsplats med över 2000 anställda och ytterligare 1000 inhyrda ska inom några månader helt sluta existera. Det känns lite konstigt!

Det är alltid tråkigt att bli uppsagd, men ska man bli det så passar det ganska bra just nu om man som jag håller på med utveckling av mjukvara. Både konjunkturen och arbetsmarknaden är på väg åt rätt håll vilket betyder att det under vintern kommer finnas gott om jobb att söka. Dessutom har Ericsson varit generösa och gett oss 12 månader med full lön plus hjälp från TRR med att landa på ett nytt jobb.

När folk har frågat mig om framtidsplaner så har jag skämtsamt sagt ”cykelproffs”. Planen är egentligen att så snart som möjligt skaffa ett nytt jobb, helst redan i oktober, men fram tills dess kommer jag satsa hårt på cyklingen.

Jobb sökes

Söker ditt företag en talangfull utvecklare med lång erfarenhet och bred kompetens? Då kanske jag är den ni söker! Ett utförligt CV finns naturligtvis för den som är intresserad men jag nöjer mig med att posta ett axplock av buzz-words här på bloggen.

Språk

C#, C++, Python, PHP, HTML, CSS, JavaScript, SQL, XML, UML

Ramverk

Django, ASP.Net, CodeIgniter

Miljöer

Visual Studio, Eclipse

Övrigt

OOA/OOD, databasdesign, RUP, Scrum

I helgen blev det lite för mycket av det goda. Finnmarksturen på lördag och tre innebandymatcher på söndag (mot GGIK, Runsten och Aston) blev droppen som knäckte kamelens rygg. Igår hade jag så ont i undre halvan av kroppen att jag knappt kunde ta mig upp på cykeln för att rulla till jobbet.

Idag har jag kunnat röra mig lite mer obehindrat, men rumpan är fortfarande hur öm som helst. Det blir att ta det lugnt på kvällens innebandyträning och hoppas att jag känner mig bättre till imorgon då det är dags för DM i MTB-XC vid Skidstavallen.

Öm rumpa

Idag körde vi träningstävling vid Hedåsen utanför Sandviken. Vi körde samma bana som på Gästrikecupen i våras vilket betyder varvtider mellan 9 och 10 minuter för oss svetton.

Jag och Jesper Hjortsberg värmde upp genom att cykla från Gävle. Johan Östblom, Claes ”Modelejonet” Engström och Christian Persson var lite slöare och åkte bil till Hedåsen.

Claes, Jesper, Johan

Tävlingsreferat

Efter en långsam start med lite felkörning av Jesper och Claes så vreds tempot sakta upp. Jag kände mig osäker på formen så jag vinkade förbi både Jesper och Claes innan vi kom in på den längsta biten singeltrack uppe på åsen. När Claes hade passerat sög jag mig fast på hans hjul medan Jesper anslöt till Johan några dussin meter längre fram.

Precis i slutet på första varvet körde Claes fel (och tappade motivationen lite tror jag) så jag gick ut på andra varvet som trea med Johan och Jesper ca. 100 m framför mig.

Det andra varvet var ganska händelselöst. Claes var en bra bit bakom mig och jag förlorade inte många meter alls på tätduon. På tredje varvet så började avståndet framåt att minska och lite drygt halvvägs in på varvet så fattades det bara 20-30 meter för att jag skulle kunna ansluta. Jag hade gått ganska hårt för att minska avståndet så när både Johan och Jesper ökade farten så hade jag inget att sätta emot.

Vid varvningen ut på det fjärde varvet så hade Johan öppnat upp en rejäl lucka till Jesper, som i sin tur hade ca. 100 meter ner till mig. Jag lyckades plocka några meter på Jesper under första halvan av slutvarvet men kroknade sen och tappade lika mycket som jag kört in.

Resultat

1. Johan Östblom
2. Jesper Hjortsberg
3. Daniel Eriksson
4. Claes Engström
5. Christian Persson (DNF, körde fel och fick växelproblem)

Sammanfattning

I förrgår satt jag och funderade på om jag kanske skulle kasta in handduken och avbryta säsongen. Med tanke på det så är det ett jättekliv framåt att kunna genomföra en träningstävling plus 65 km transport i distansfart. Det känns i benen att jag tappat lite tryck, och det känns i kroppen att jag tappat lite ork. Med lite tur hinner jag dock få tillbaka tillräckligt mycket ork och tryck för att kunna göra ett hyfsat resultat på Finnmarksturen.

Jag blev lite trött i ryggen mot slutet av tävlingen men det var aldrig någon större fara. Vi hade dessutom hyfsad tur med vädret som bjöd på behaglig temperatur och ganska mycket sol. På vägen hem så visade Jesper mig några fina stigar och grusväger runt Forsbacka som gjorde hemfärden riktigt rolig.

Notisen i träningsjournalen finns här: TT Hedåsen

Efter tre tunga veckor med skador och problem lyckades jag idag genomföra en träning utan att ramla eller få ont någonstans. Jag hoppas det här är vändningen jag gått och väntat på för annars är det lika bra att lägga ner säsongen redan nu.

Nu är det dags att krama kudde, klockan kommer ringa ovanligt tidigt imorgon eftersom det är träningstävling vid Hedåsen klockan 10.30. Alla är välkomna!

Samlingsplats: Parkeringen vid Hedåsbadet
Tid: 10.30
Bana: Samma som vi körde Gästrikecupen på tidigare i år
Antal varv: 4 eller 5 i svetto-klass, 3 eller 4 i sport-klass

Är min kropp ett måndagsexemplar? Ibland börjar jag fundera.

Den senaste tidens bloggtorka beror på att jag inte kunnat träna sen förra onsdagen. Först var det lårkakan jag fick vid Rönnåsen som hindrade mig och sen började ryggen spöka vilket gav mig kraftiga smärtor i benen. Att ryggen spökar är inget ovanligt och det brukar snabbt kunna fixas med ett besök hos en kiropraktor.

Igår, till skillnad från tidigare kiropraktorbesök, så blev smärtorna i benen värre efter behandlingen istället för bättre. Kvällen ägnades därför åt att tokdeppa istället för att träna som planen var. Idag har jag varit på återbesök och fått en möjlig förklaring till varför kroppen reagerade som den gjorde. Förhoppningsvis ska det bli bättre.

Imorgon är det Gästrikecup-tävling i Tierp, och på söndag är det träningstävling vid Hedåsen utanför Sandviken. Fungerar benen så kör jag!

Jag bjuder på lite spångest


Bridge Biking FAIL
Uploaded by failblog. – See more comedy videos.

Efter en djuplodande grundorsaksanalys har jag kommit fram till varför det gick så tungt för mig på onsdagens träningstävling. Jag hade helt enkelt laddat upp med fel dopningspreparat! Jag föll för de söta ”ansiktena” istället för att köpa den princesstubbe som låg bredvid. Det misstaget gör jag inte om!

Grodbakelser, inte alls lika bra som princesstårta vid dopning

Musikalisk återställare

För att inte falla ner i en alltför djup mental svacka så har jag kört min nuvarande favoritplatta på repeat ända sen jag kom hem. Har ni ännu inte upptäckt gruppen VNV Nation så kan jag verkligen rekommendera deras platta Judgement från 2007. Nästan hela plattan är grym, men låten Illusion är överjävligt grym!

En annan nyfunnen favorit är Morcheeba som nyligen kommit ut med ett störtskönt album som heter Blood Like Lemonade. Tio ganska jämnstarka låtar men jag tycker Crimson står ut lite.

Idag var det träningstävling vid Rönnåsen utanför Ockelbo. Johan Östblom hade lagt en brutal bana som både var teknisk och jobbig. Vi blev 7 stycken som dök upp, varav 5 körde svetto-distans (4 varv). Förutom Johan så var det Jesper Hjortsberg, Emmy Thelberg, Claes Engström, Magnus Eriksson och Niklas Magnusson. Ellinor Stenhammar dök också upp efter ett tag och nötte lite stig.

Min vana trogen så tog jag en flygtur på uppvärmningsvarvet i brantaste utförsbacken. Jag slapp spilla en massa blod, men vänster lår hamnade på en stor sten så nu har jag en härlig lårkaka som kommer göra livet surt för mig några dagar. Fem olyckstillbud på åtta dagar, gissa om jag är less på att göra mig illa?

Claes, Emmy, (Jesper), (Johan), Magnus, Elli, Niklas

Tävlingsreferat

Johan gick in i första backen som etta med mig på hjul. 20 sekunder senare vid toppen av backen så hade Jesper hunnit gå om och även hängt av oss. Jag sög mig fast vid Johans hjul halva varvet men sen började avståndet sakta men säkert öka. Tyckte ändå det kändes bra i kroppen, och Claes höll sig några meter bakom mig så jag var lite smånöjd.

I första backen på andra varvet så var det någon som öppnade upp mjölksyrakranen för fullt. Med Claes bara nån meter bakom mig så började det tokbrinna i mina lår i brantaste partiet. Väl på toppen kände jag att jag måste ta det riktigt försiktigt utför för att slippa vurpa. Jag kramade ett träd i några sekunder och släppte förbi Claes så jag inte skulle känna mig stressad, sen tog jag det lugnt nerför och halvvägs uppför nästa backe för att försöka trampa bort lite syra. Claes flög förstås ifrån mig men det var inte mycket jag kunde göra åt den saken.

Det tredje och fjärde varvet var ganska händelselösa för mig. Emmy var på väg ikapp på tredje men fick lite strul med kedjan. Hon minskade avståndet en del på fjärde också vilket tvingade mig hålla farten uppe, men det var ändå hyfsat god marginal i mål.

Summering

Med bara lite drygt 2 veckor till Finnmarksturen hade jag hoppats på en formkurva som pekade uppåt och sprättben. Tyvärr kändes det ganska tungt idag men jag hoppas det bara är en tillfällig svacka.

Jag knäppte några kort med mobilen efter loppet men de blev ganska kassa. Här är dom i alla fall:

På initiativ av Johan är det träningstävling vid Rönnåsen utanför Ockelbo på onsdag.

Samlingsplats: Parkeringen vid skidliften
Tid: 18.30
Bana: Östblom special extra deluxe
Antal varv: ? (individuellt)

Ju fler desto roligare! Sist var vi 7 stycken som jagade varandra vid Åbyvallen.

Fjärde gången gillt – nu är jag på väg till akuten! En riktig pissvecka vad gäller småskador avslutades med att jag snubblade under kvällens löptur och skrapade upp båda handflatorna, höften och knät. Inget konstigt med det förutom att det är förbannat irriterande att jag inte kan hålla mig upprätt. Verkar som om jag gillar att simma i spenaten.

Självklart åker jag inte till akuten för lite skrapsår. Däremot tyckte Sjukvårdsupplysningen absolut jag skulle åka dit eftersom jag pissade blod när jag kom hem. Blev ganska skraj när jag såg det så jag ringde 1177 direkt. Är säkert inget allvarligt (hoppas jag), men jag tar inga risker och åker till akuten ändå.

Ingen normal människa sätter sig på cykeln 19.45 en lördag kväll för ett träningspass. Det tyckte i alla fall min granne idag när jag bar ner cykeln. Jag håller nästan med honom, men samtidigt känner jag mig inte så onormal heller. Livet är komplicerat!

Efter två dagar med ganska tuffa träningar så blev det idag ett lite lugnare pass. Jag lyckades ändå klämma in två intervaller i Stackbo och lite teknikträning vid Åbyvallen, så när jag kom hem kände jag mig jättenöjd.

Tiderna i Stackbo går inte fullt ut att jämföra med sist jag var där eftersom stigen nu bitvis var förstörd av hästar. Jag fick köra slalom mellan hästskit och hålla hårt i styret för det vibrerade som bara den.

På väg hem från Stackbo svängde jag in vid Åbyvallen och körde tre vändor uppför den branta och rotiga backen. I förrgår på träningstävlingen så tog jag mig inte upp en enda gång så lite extraträning behövs helt klart. Det var så mörkt i skogen att jag inte riktigt såg alla rötter, men jag tog mig upp två av tre gånger i alla fall. Bra för självförtroendet!

Jag har ingen bild att illustrera detta blogginlägg med, men jag bjuder på en bild av skolan i Älvkarleö Bruk där jag gick årskurs 1 till 6 för en halv evighet sen. Kommer fortfarande ihåg Ingrid Ö-O (åk 1-2), Kjell G (åk 5-6) och Lars H (träslöjd) som jag hade som lärare. Passade på att stanna där på mitt distanspass igår.

Älvkarleö Bruks skola