I höstas hade jag lite problem med baknavet på mina tävlingshjul men lyckades fixa det – trodde jag. På några av de sista passen innan jag ställde undan cykeln för säsongen så började navet krångla igen. Jag trodde då det var fettets fel, att jag valt ett lite för tjockt fett som när det blev kyligare ställde till oreda med spärrklackarna.

Idag när jag var ut så lyckades bodyn ”släppa” precis när jag stående bände allt vad jag kunde i en stökig uppförsbacke. Jag lyckades precis undvika att ramla med ansiktet före in i ett stenröse men knä och smalben slogs blodiga på pedalen. Dessutom sträckte jag till ljumsken riktigt otrevligt och kunde inte riktigt sitta och trampa på vägen hem. Efter lite stretching och en Voltaren så skärpte dock ljumsken till sig så pass att jag till och med kunde köra ett pass innebandy nu på kvällen.

Tävlingshjulet är alltså en familjejuvelskrossare och träningshjulet envisas med att släppa ur all luft, men bara när man cyklar på det så man inte ska kunna lokalisera läckan. Jag har alltså inget fullt fungerande bakhjul just nu – irriterande!

Det är dags att ösa lite meckar-kärlek på mina två bakhjul imorgon. Fast först ska jag ösa lite återhämtnings-kärlek på min kropp och sova ordentligt.

Ännu en träningstävling bruten på grund av alldeles för lite jävlar anamma. Säsongen har börjat allt annat än bra på den mentala fronten. Det är dags att återupptäcka konsten att bita ihop och trotsa smärtan och tröttheten.

Dagens träningstävling kördes vid Hedåsen utanför Sandviken och glädjande nog dök hela 11 personer upp. Efter ett uppvärmnings- och visningsvarv körde vi igång med en ”rullande start”. Tempot skruvades snabbt upp och jag hängde på Johan Östblom och Jesper Hjortsberg som gasade på i hyfsat tempo.

Första varvet gick på strax över 9 minuter vilket får räknas som klart godkänt. I början på andra varvet så släppte Jesper eftersom han inte kände sig 100%. Jag hängde på Johan som fortsatte i samma tempo. Tyvärr höll min satsning bara fram till fotbollsplanen där Johan började få en lucka som snabbt växte. Jag hade gått mig stum och det som fanns kvar i kroppen krävde jävlar anamma (som jag saknade) för att plocka fram.

Efter två varv klev jag av och skyllde på en ond rygg och trötthet. Nu när jag hunnit fundera lite vet jag att det inte alls var någon fara med ryggen, och så brutalt trött var jag inte heller. Felet satt istället mellan öronen idag.

Lite umgänge och skitsnack innan start

Glöm inte bort att det är träningstävling vid Hedåsen imorgon! Läs mer på Gästrikecupens hemsida: Träningstävling vid Hedåsen tisdag 26/4 (med video)

Jag hoppas lika många dyker upp som förra veckan när vi körde TT vid Testebovallen. Den här gången kommer vi dessutom försöka markera ut några av svängarna på banan så att det blir lättare att hitta.

Glad påsk på er!

Här har det slagits personliga rekord, meckats gaffel, skruvats TV, smörjts krås, shoppats, flanerats, monterats blomlåda och sytts gardiner. Jag har även hunnit träffa på en idiot som ville polisanmäla mig för att jag cyklade på en cykelbana. Återstår att se vad påskens återstående två dagar har att erbjuda.

För att göra en lång historia något kortare så hoppar jag över allt som inte har med cykling att göra.

Kroppsviktsrekord

Igår vaknade jag upp och vägde 82 kg, det är nytt vuxen-lägsta. Sist jag vägde 82 var jag en fjunig tonåring. Några kilo till ska bort innan Långloppscupen drar igång.

Testebo-rekord

Nytt personligt årsbästa med 22 sekunder. 7:28 är bara 12 sekunder sämre än förra årets bästa varv, och det känns att det finns mer att ge. På grund av ett farthinder (en stor hög grenar och ris) precis innan slutbacken så är dessutom banan något långsammare i år.

Gaffel-meck

Dåliga kunskaper om dämparinställning plus en krånglande (och trasig) lockout har gjort att jag kört min gaffel, en RockShox SID Race, i låst läge i stort sett konstant de senaste två åren. Att låsa en SID betyder inte att gaffeln blir helt stum utan man har fortfarande ca. 30 mm slag, men speciellt mycket dämpning blir det inte. Ja det är tillåtet att skratta åt mig, det bjuder jag på!

Nu har jag äntligen läst på lite om hur man ställer in en dämpare och efter en kort skogstest igår blev det ca. 130+/110- psi med returen ställd mitt mellan snabb och långsam. Började på 120+/120- med ganska snabb retur, men då kändes cykeln lite orolig. Det kan dock vara jag som vant mig vid en stenhård gaffel, så jag ska prova mig fram lite mer de närmaste dagarna.

Skillnaden på stökig stig är i alla fall dramatisk och detta kommer absolut göra mig snabbare i skogen.

Idioten

På cykelvägen mellan Bönan och Gävle kom jag idag ifatt en idiot av det otrevligare slaget. Han och hans fru var ute och rastade sina två hundar och blockerade ganska effektivt min framfart. Med ca. 50 meter kvar ropade jag därför högt och tydligt ”Ursäkta” för att göra dom uppmärksamma på att det kom en cyklist. Idioten vänder sig då om och ställer sig så att han och hunden helt blockerar cykelbanan.

När jag kommer närmre börjar han skrika om att detta minsann inte är en racerbana och att jag inte ska skrika och låta illa. Jag blir så paff att jag håller på att ramla av cykeln, men kläcker ändå ur mig nåt om att det är en cykelväg innan jag försöker ta mig vidare. Idioten tacklar mig då vilket inte går så bra utan han snubblar nästan själv omkull och börjar skrika en massa om att han ska polisanmäla mig och att jag ska ge honom mitt namn och personnummer.

När jag åter försöker komma därifrån greppar han tag i två av mina fingrar och börjar vrida dom samtidigt som hans hund skäller friskt. Jag rycker loss min hand och kliver av cykeln för att kunna leda den runt idioten och för att bättre kunna försvara mig om han skulle eskalera situationen ytterligare. Idioten fortsätter skrika om namn och personnummer och hindrar mig flera gånger innan jag lyckas finta bort honom.

När jag cyklade därifrån började jag fundera på vad som kunde ha hänt om hunden gått till attack. Trots att den skällde kändes den inte som något omedelbart hot, men jag kan inget om hundar och hur de beter sig.

Tänk så mycket konstigt folk det finns…

Idag var jag till Hedåsen utanför Sandviken och filmade förra årets tävlingsbana. Jag provade tejpa för mikrofonen på mobilen för att minska vindbruset och det fungerade ganska bra. Jag passade även på att infoga några kommentarer under tiden jag cyklade, förhoppningsvis stör de inte alltför mycket.

På nåt ställe pratar jag om att växla ner till lillklingan. Kanske bäst att påpeka att jag kör tvådelat och lillklingan i mitt fall är 29T. Vill ju inte att nån ska tro att jag är en kärring och kör på 22T. Hihi!

På tisdag kör vi träningstävling vid Hedåsen. Alla är välkomna! Läs mer om tävlingen i inlägget på Gästrikecupens hemsida.

Gårdagens träningstävling gav mig svart-på-vitt att jag ligger efter i träningen av central kapacitet. Mina innebandyträningar under vintern har ofta givit intervall-liknande träning, men tydligen har det inte varit tillräckligt. Nu är det bråttom med att komma i form om jag ska kunna uppfylla årets mål så idag tog jag en första tugga i det sura äpplet.

Intervallträning i Bomhus-backen

Tyvärr började det regna 40 minuter in i passet så jag vek ner mig efter 6 intervaller. Kände mig ändå ganska nöjd när jag huttrande styrde cykeln hemåt. Intervallerna kör jag från 50-skyltarna rakt över vägen från fängelset hela vägen upp till toppen på slalombacken. Då får man 200 meter svagt uppför på asfalt och en lite brantare grusväg innan själva slalombacken tar vid. Intervalltider finns i träningsjournalen här.

Intervall-banan i Bomhus

Mitt långsiktiga mål är ”Pallplats H40”, att kunna vara med och slåss om pallplatser när jag nästa år fyller gubbe. För att nå dit krävs hård och målinriktad träning av både kondition, styrka och teknik.

Egentligen är hela den här säsongen (och den kommande vintern) förberedelser för att kunna uppfylla mitt långsiktiga mål. Årets mål är därför tänkta att hjälpa mig i mina förberedelser genom att ge mig bättre förutsättningar på de flesta områden. En bunt morötter om man så vill på resan mot krukan med guld vid regnbågens ände.

Bättre träningsdisciplin

Jag viker ibland ner mig lite för tidigt på intervallpassen. Det händer alldeles för ofta att jag åker ut med målet att köra 3 x 8 min intervaller, men istället kör jag ett maxfart-varv och åker hemåt.

Startfålla 1

Står man längre fram i starten finns det fler riktigt snabba ryggar att jaga och ta vindskydd bakom. För att bli uppflyttad till startfålla 1 krävs en sluttid som är mindre än 13% efter segraren. Redan förra säsongen var jag ganska nära på Mörksuggejakten där jag var 14.2% efter vinnaren.

Dessutom vore det roligt att starta från samma fålla som eliten, det skulle ge en extra liten kick.

Förbättra tekniken

Jag har ganska kass teknik i skogen vilket betyder att jag får slösa bort en massa energi i onödan. Bättre teknik ger bättre flyt i åkningen vilket i sin tur kostar mindre energi och ger högre fart. Det är alltså dubbel-bonus om jag kan förbättra åktekniken.

Planen är att nöta lite mer teknisk stig i år än tidigare år. Jag ska även köra lite ”överfarts-träning”, en idé jag snott från Magnus Palmberg.

Sub-80 kilo

Det finns inte så mycket fett att ta av längre, men en handfull kilon borde gå att skala bort utan alltför stor negativ inverkan på styrka och uthållighet. Just nu visar vågen 83 kg så det är inte långt kvar.

Topp-10 i långloppen

Redan förra året lyckades jag kapa åt mig en topp-10 placering genom min 8:e plats på Mörksuggejakten (plus en 11:e plats på Finnmarksturen och en 12:e plats på Lida Loop). Förhoppningsvis är jag ett snäpp snabbare i år och i så fall är oddsen låga på att jag kniper flera topp-10 placeringar.

Under 7 min vid Testebovallen

Förra året körde jag varvet på 7:16 som bäst. Med små förbättringar på alla plan (kroppsvikt, styrka, kondition, teknik) borde ett varv under 7 minuter vara möjligt.

Trappa upp löpträningen

Jag gillar egentligen inte löpträning, men det är en tidseffektiv träningsform som kan utövas större delen av året. För att sporra mig själv lite har jag satt som mål att klara 5:an i Hemlingby på under 20 minuter i år. Det skulle också vara roligt att springa en mil under 40 minuter och Gävle Halvmara under 90 minuter.

Hur mycket löpträning det blir beror på hur fötterna och vaderna känns. För några år sen hade jag problem med hälsporre som tog åtskilliga månader att bli av med. Trots att jag numera alltid går med mjuka skor (t.ex. Foppatofflor inomhus) så får jag ibland ont. Löpträning brukar även ge mig ont i vaderna och problem med lårmusklerna, men jag tror det mest är en fråga om ovana.

Årets första tävling blev en träningstävling (svartrace). Lite drygt 15 cyklister samlades vid Testebovallen för att tävla om vem som först kunde bli skittrött. Själv blev jag skittrött efter 4 varv och valde därför att inte fullfölja de 5 varv jag egentligen tänkt köra. Varvtider och andra siffror finns i min träningsjournal: Träningstävling Testebovallen

Vi körde 2009 års tävlingsbana som är ca. 3 km lång och innehåller en småjobbig backe (Sanatoriebacken) och väldigt få återhämtningspartier. Direkt i starten så stack Jesper Hjortsberg och Pelle Sjudin iväg i ett rasande tempo medan jag och Johan Östblom tog det lite lugnare.

Första varvet kändes riktigt bra och jag kunde ganska lätt hänga på Johan. Tyvärr försvann den känslan omgående på varv två då jag fick slita hårt uppför Sanatoriebacken. Lyckades ändå hålla mig kvar på Johans hjul men led en hel del. Efter Sanatoriebacken på tredje varvet började Johan sakta men säkert öppna upp en lucka. Jag svor åt mig själv och försökte bita ihop, men det enda som hände var att jag fick en sprängande huvudvärk. Lyckades ändå hålla farten uppe någorlunda och hade Johan inom synhåll hela varvet. Fjärde gången uppför Sanatoriebacken tog knäcken på mig och kort därefter tappade jag helt kontakten med Johan.

Micke Öhman var på plats och agerade både publik och mästerfotograf eftersom han för dagen var krasslig. Tyvärr var kamerautrustningen från forntiden så det är inte helt lätt att se vilka som figurerar i de olika bilderna.

Jag jagar Johan

Toppen på Sanatoriebacken

Nästa vecka kör vi en träningstävling vid Hedåsen. Jag hoppas lika många dyker upp då med. Vi ska försöka markera upp banan lite bättre så att nytillkomna ska ha en chans att hitta runt.

Idag tejpade jag fast min mobil (en Samsung Galaxy S) på hjälmen och körde ett varv vid Testebovallen. Det skakar nåt förfärligt och mitt flåsande blir snabbt lite enformigt. Men nu finns i alla fall 2009 års tävlingsbana dokumenterad som video.

På tisdag (19/4) är det träningstävling vid Testebovallen. Start ca. 18.30, samling en halvtimme eller så innan för genomkörning av banan och lite skitsnack.

Alla är välkomna! Läs mer här: Träningstävling Tisdagen den 19:e April klockan 18:30