Jag är nyss hemkommen från en trevlig tur i Hemlingby tillsammans med några från HappyMTB. Det blev ett riktigt bra dagen-före-pass med självförtroendebyggande flyt i stöket och riktigt pigga ben när jag tryckte på lite.
Erik Sisell, Magnus ”Gaastra” Eriksson och Johan ”JWL” vid spårcentralen i Hemlingby.
Imorgon är det XC-SM i Rättvik och trots att det känns bra i kroppen sitter jag och känner mig orolig för att jag inte har vad som krävs. Jag tror att jag är lite extra orolig eftersom det är SM, för egentligen är inte XC så väldigt annorlunda än långlopp. Det krävs lite andra styrkor och färdigheter, men det viktigaste i båda disciplinerna är bra kondition och där ligger jag bevisligen hyfsat bra till.
Eftersom jag inte körde dagens tempo-lopp så är jag oseedad till XC-loppet och kommer därför få starta längst bak i fältet. Jag vet inte hur stor nackdel det är, men jag tänkte fråga Johan Östblom och Pelle Sjudin innan loppet vad de rekommenderar mig att göra.
Inget lämnas åt slumpen, tårtdopning och mandelkubbsladdning.
Jag har faktiskt varit med i SM en gång förut. Då var det ungdoms-SM (eller junior-SM, minnet är bra men kort) i bandy och vi i Skutskärs IF blev utskåpade av Edsbyn i kvarten eller semin. Vi hade en landslagsman (Anders Östling) och Edsbyn hade 6-7 stycken som var ordinarie i landslaget (bland annat Magnus ”Kuben” Olsson). Det jag minns från matchen är att jag kände mig som ett rundningsmärke när Edsbyns duktiga anfallare trampade upp farten, och att jag gjorde ett riktigt skitmål på straff. Jag fick felträff på bollen och den studsade långsamt in i det hörn jag INTE siktade på. Men alla mål räknas…