Plastraketen (och mina ben) har rastats i backen upp till till toppen, magen har fyllts med något kolhydratsrikt och nu är det dags att vila huvudet så att jag orkar med loppet mentalt imorgon även om det skulle råka vara kallt ute.
Min målsättning i år är än så länge lite luddig, men jag hoppas morgondagen ska ge mig besked om vad jag ska sikta på. Ett mål är dock glasklart, och det är att jag ska höja min lägsta-nivå markant. Förra året var det just i Långa Billingeracet som jag presterade allra sämst. Jag var då 36.2% efter vinnaren utan att ha något direkt att skylla på annat än att jag inte var stark nog.
Hej då macken, vi ses i mörrn!
God natt macken