Officiellt hade jag satt 5h30m som mål, men jag hoppades att jag hade 5h19m i kroppen (-30 minuter jämfört med förra året) och drömde lite om 5h15m. Det blev 5:08:05 och en putsning av tiden från förra året med drygt 41 minuter så gissa om jag är nöjd!!!
Jag kände mig stark men osäker på kroppen vid start. Senaste cykelpasset var fredag förra veckan (12.2 mil), och det långa uppehållet var varken planerat eller frivilligt. Söndagsträningen regnade bort (jag är en solskenscyklist ibland), på måndag hade jag tvättstugan och det planerade cykelpasset på tisdag omvandlades till säsongens första innebandypass. Det skulle visa sig vara ett ovanligt dumt byte, ty 10 minuter in på passet började jag känna smärta i framsidan på låren (båda). Några minuter senare var smärtan påtaglig och jag kunde konstatera att det kändes lika illa som i mitten på maj. Då kunde jag knappt röra mig på en vecka och det tog nästan tre veckor innan jag var bra. Den här gången kände jag igen smärtan och avbröt träningen ganska snabbt, men jag var rejält orolig och deppig på kvällen. Tänk om all min träning inför Finnmarksturen varit förgäves?
Som tur är hann jag vila bort problemet, men det känns inte bra alls att inte veta vad det är som är fel. Kanske har cykelträningen gett mig korta muskler på framsidan av låren, kanske är det nån (mineral)obalans, kanske nåt helt annat. Innebandysäsongen drar igång på allvar inom en vecka eller två och jag behöver kunna träna för fullt för att ha en chans att ta en plats i laget. Funderar på att försöka få en remiss till en läkare som kan nåt och bryr sig istället för de stafettläkare som den lokala vårdcentralen envisas med att använda. Nån som kan rekommendera nån i Gävle-området?
En liten sammanfattning av loppet i punktformat:
- Kände nästan direkt efter start (1-2 km) lite smärta i framsidan på ena låret och var på väg att deppa ihop totalt. Smärtan försvann dock ganska snabbt och låren kändes bra resten av loppet.
- Första backen var dryg. Den kändes faktiskt drygare än förra året, förmodligen för att jag tryckte på betydligt hårdare i år.
- Jag måste försöka bli mindre otålig när jag ligger i rygg. Går det inte så fort att jag tvingas kämpa för att hänga med så tar tävlingsmänniskan i mig över och jag kör om. Har man outtömliga energireserver så är väl det helt OK, men jag är inte Stålmannen. Nu lyckades jag i alla fall ligga i rygg stora delar av sträckan fram till första kontrollen.
- Från första kontrollen och hela vägen till mål körde jag själv nästan hela vägen. Innan första kontrollen var det en massa åkare runt mig, men de var som bortblåsta efter kontrollen. Några korta sträckor lyckades jag hitta nån rygg att vila bakom, men 75% av tiden blev det ensamkörning. Jag hade hittat en skön rytm, men tydligen så stämde den inte alls överens med nån annan. Synd!
- Jag hälsade på i naturen en gång. Jag och cykeln bekantade oss med en torr gran som låg vid sidan av stigen i en brant nedförsbacke. Bromsarna funkade som tur är ganska bra så farten var tillräckligt låg för att varken jag eller cykeln skulle få några skråmor.
- Jag passerade ”50 km kvar” skylten efter 2h50m. Dagdrömmar om att pressa mig i mål under 5 timmar började helt plötsligt virvla runt i skallen.
- Efter 4h00m passerade jag skylten ”25 km kvar”. Dagdrömmarna om 5 timmar försvann ganska snabbt när jag insåg att jag skulle behöva hålla 25 km/h i medelhastighet sista biten.
- Dagdrömmarna om 5 timmar återkom tillfälligt när jag susade nedför backarna mot Kåsen i 50-60 km/h.
- Jag tror jag ledde cykeln fyra kortare sträckor under loppet. Dels i två korta men branta småbackar med lösgrus, dels över ett kalhygge som mest liknade ett lerbad och dels uppför brantaste biten i sista riktiga uppförsbacken.
- Jag stannade vid alla kontrollerna, men jämfört med förra året stod jag stilla väldigt korta stunder. Trots att jag stannade och tog en korv gissar jag på att jag inte stod stilla mer än 5 minuter sammanlagt.
- Nissan sponsrar ju som bekant Långloppscupen i år. De delade ut fyllda vattenflaskor efter mål precis som på Mörksuggejakten — bra initiativ! Om jag är riktigt snäll och skriver bra saker om Nissan kanske de kan sponsra MIG nästa år? Jag är inte så kräsen, det räcker med en bra cykel. Fast först kanske jag måste se till att någon faktiskt läser vad jag skriver?
Jag är inte snabb nog att jaga placeringar (än), så istället tittar jag på hur mycket långsammare än vinnaren jag är. En jämförelse mellan årets långlopp och förra årets långlopp visar att bättre kondition och mer erfarenhet gör stor skillnad tidsmässigt. Här är en uppdaterad långsammare-än-vinnaren-tabell:
| Lopp | Vinnartid | Min tid | Procentuell skillnad |
|---|---|---|---|
| Lida Loop 2007 | 2:19:34 | 3:20:36 | +43.7% |
| Lida Loop 2008 | 2:16:44 | 3:03:28 | +34.1% |
| Mörksuggejakten 2007 | 2:21:44 | 3:16:39 | +38.7% |
| Mörksuggejakten 2008 | 2:18:46 | 2:55:35 | +26.5% |
| Finnmarksturen 2007 | 3:54:02 | 5:49:29 | +49.3% |
| Finnmarksturen 2008 | 3:51:05 | 5:08:05 | +33.3% |
Jag har redan börjat fundera på vilka mål jag ska sätta för nästa år och hur jag ska lyckas nå dom. Mer om detta i ett framtida blogg-inlägg!
Tyvärr har jag inga bilder att bjuda på, men i den här tråden på HappyMTB finns det massor med bilder (och minst en film) från loppet!