För att inte upprepa gårdagens kassa spinningpass så laddade jag både mentalt och fysiskt inför kvällens pyramid-intervaller. Resultatet blev en succé och nu sitter jag här och känner mig slutkörd – precis som man ska göra efter ett intervallpass.
Istället för att tokköra under uppvärmningen som jag brukar så nöjde jag mig med att trampa mig ordentligt varm plus att jag körde tre spurter på ca. 30 sekunder vardera. När intervallerna började var jag ordentligt uppvärmd och fokuserad som bara den.
Passet var nykomponerat med tre pyramider (3 x 3-2-1 med 1 min vila) plus fem 1:or som avslutning med 45 sek vila. Jag lyckades hitta exakt rätt belastning på alla intervallerna utom den första (hade nog kunnat köra lite tyngre där) och körde så hårt att jag ”dog” på näst sista 1:an. Försökte köra hårt på sista 1:an också men tvingades även där vika ner mig lite. Efter att ha trampat ur benen lite så lyckades jag pressa fram en sista bra 1:a medan de andra varvade ner.
Den sista bonus-intervallen gjorde kaos med kroppen och knoppen och jag tvingades inta ryggläge istället för att stretcha. Låg och mådde illa med lätt yrsel i 5 minuter. Härligt! 😉
