Jag vaknade 5 minuter innan klockan ringde i morse och kunde direkt konstatera att ryggen kändes ganska bra trots innebandyträningen igår. Annat var det när jag vaknade förra tisdagen. Då tog det flera minuter innan jag lyckades hitta ett sätt att komma ur sängen utan att få tårar i ögonen av smärta.
Jag lyckades på något konstigt sätt sträcka en muskel i nedre delen av ryggen under innebandyträningen förra måndagen. Det hände i början på träningen men det gjorde inte så farligt ont så jag fullföljde träningen. Det var nog dumt, för dagen efter var en enda lång pina.
För en vecka sen var jag till en naprapat (Lars Wikström på Fysco) som snabbt konstaterade att allt tydde på en sträckning. Han passade även på att mjuka upp ryggen för att snabba på läkningen. Jag funderar på om det inte skulle vara värt att i framtiden gå och få regelbunden massage för att hålla kroppen i trim. Man är ju ingen ungdom längre…
I helgen är det DM i innebandy, så det passar alldeles utmärkt att ryggen känns bättre redan nu.