Jag fick tyvärr kasta in handduken efter drygt 6 mil idag eftersom skruven som håller vänster vevarm på plats lossnade. Har haft lite problem med det förut så det känns extra surt att jag inte hade en tillräckligt stor insexnyckel med mig.
Trots att jag fick bryta är jag inte ledsen. Så länge jag var med gick det riktigt bra. Den enda plumpen i protokollet var en vurpa i skogen efter 10 minuter. Jag slog sönder fästet till lockouten, tappade flaskan med raketbränsle (egenblandad sportdryck) och skrapade upp smalbenet lite. Jag var dock snabbt uppe på cykeln igen och försökte jaga ikapp de som passerat mig. Jag fick lite dejavu-känslor från Lida Loop där jag fick jaga ikapp samma personer två gånger.
Jagandet gick ganska bra och jag var mycket snabb på grusvägarna som vanligt. I skogen körde jag ”bara” lika fort som de runt mig, men det positiva var att jag inte behövde gå på rött för att hänga med i skogen. Nu är stigarna på Ränneslättsturen ganska enkla och snabba så min dåliga teknik märks inte lika mycket. Men även när jag tar med det i beräkningen så känns det som om jag närmat mig mina konkurrenter lite teknikmässigt.
När jag bröt hade jag alla damerna på betryggande avstånd bakom mig, och Kristine Nörgaard som vann gjorde det på 3:06:23. Jag hade ganska pigga ben när jag bröt men hade börjat lida lite av värmen. Det är svårt att säga om jag hade kunnat hålla Kristine bakom mig eller ej, men omöjligt är det absolut inte. Mitt mål för helgen var att försöka avancera till fålla 1, och för att nå det målet hade jag behövt köra på mindre än 3:05:07 (Matthias Wengelins segertid var 2:43:50).
Nu gäller det att jag tar med mig allt positivt från dagens tävling till nästa helg då det är dags för Mörksuggejakten i Rättvik. Jag har även anmält mig till SM i Rättvik som går veckan efter.