Ikväll har jag varit ute och letat sprättben vid Testebovallen. Det blev en kort men intensiv träning för att få igång kroppen efter helgens Mörksuggejakt utan att för den skull dra på mig en massa mjölksyra eller trötta muskler. Trots värmen och en massa kottar på stigen (det har blåst rejält idag) så lyckades jag köra varvet på 7:17 min, vilket bara är en sekund sämre än mitt personliga rekord.
Sprättben
På torsdag är det dags för min SM-debut och jag ser verkligen fram mot den. På långloppen har jag lite koll på motståndet och min egen kapacitet, men nu är det XC som gäller så jag har ingen aning om hur jag ligger till. Klart är i alla fall att jag inte kommer kunna dra nytta av mitt slätdrag.
Cykeln är nyservad med ny vajer till framväxeln och ny kedja. Dessutom är vänster vevarm numera fastlimmad med stål-epoxi. Vevpartiet är fortfarande inte tyst, men det högljudda knaket som dök upp under sista milen på Mörksuggejakten är i alla fall borta. Med en vevarm som inte längre rör sig i förhållande till axeln den är fäst i hoppas jag slippa problem med att bulten gängar ur sig själv också. Förhoppningsvis håller det resten av säsongen.