Gävle är ganska platt och några längre backar är svårt att hitta. Med tanke på hur många (långa) backar som Finnmarksturen bjuder på så är backträning något vi Gävlebor saknar.
För att råda bot på detta underskott av backträning så bar det därför av mot Ockelbo i förrgår för att nöta höjdmeter kring Mårtensklack. Jag och Magnus ”Gaastra” Eriksson åkte med Niklas Magnusson upp till Brattfors där vi parkerade bilen. Sen bar det av uppför på Gästrikeleden. Magnus hade bra koll på var vi skulle cykla för att få maximalt med höjdmeter i benen och guidade oss runt på en blandning av grusväg och stig.
Bland annat körde vi en riktigt trevlig bit av Gästrikeleden som var en stig med en nästan 10 minuter lång kontinuerlig stigning. Magnus och Niklas utmanade mig att köra den en gång extra medan de pustade ut, och andra gången jag nådde toppen brände det skönt i låren. Bilden här bredvid är från högsta punkten på det stigpartiet. Sen blev det grusväg i hundra meter innan sista stigen upp mot Mårtensklack tog vid.
Efter en kort paus vid vindskyddet på toppen så fortsatte vi nedför en ganska brant backe som bitvis var i läskigaste laget för en fegis som mig. Sen blev det en riktigt härligt sugande uppförsbacke på grusväg. En sån där som det finns oändligt många (tycker man) på Finnmarksturen. Jobbig men bra träning! Klicka här för en kartbild över turen.
När turen led mot sitt slut och krafterna började tryta för Magnus och Niklas avvek jag och körde Gästrikeleden ut till 272:an. Precis efter att jag passerat järnvägen lyckades jag riva upp ett rejält hål i däcket på en vass sten eller kvist. Jag försökte förgäves få latexgeggan att täta hålet, men det visade sig snabbt att hålet var alldeles för stort.
Det blev till att stoppa i en slang för att kunna ta sig vidare. Resten av turen åkte jag runt och funderade på vad jag skulle göra för att slippa dylika missöden på tävling. Jag hade hört många säga att Supersonic-däcken hade känsliga sidor, men jag trodde inte de var så känsliga. För att slippa den här typen av punkteringar får jag nog antingen stå ut med högre vikt på däcket eller en mindre luftkammare.
Väl ute på 272:an så stannade jag till och fikade vid Medskogssjön innan jag fortsatte mot Högbo. Därefter blev det vägen från Östanbyn över skogen till Bäck och sen vidare hemmåt mot Sätra.
Det blev 3h23m effektiv cykling med ganska många avverkade höjdmeter. Här är notisen i träningsjournalen.