Idag har jag varit till Stockholm och kört Lida Loop. Jag slutade 12:a i H30-klassen på tiden 2:44:35, vilket är 15.7% efter Magnus Darvell som vann. Jag satte nytt personligt rekord både i procent-efter-vinnaren och placering-i-H30. På Ränneslättsturen förra året var jag 19.9% efter vinnaren, och på Långa Billingeracet för en månad sen så kom jag på 19:e plats. Det är alltså ganska ordentliga putsningar av rekorden jag gjort idag och jag är oerhört nöjd med min insats. Att jag dessutom för första gången i min långloppskarriär undvek tjejdäng var som grädde på moset.
Notisen i träningsjournalen finns här: Lida Loop 2010
Här nedan följer en lång sammanfattning av dagen. Tyvärr har jag bara en bild att bjuda på.
Så här glad blir jag av en 12:e plats i H30.
Förberedelser
Jag sov ut riktigt ordentligt igår och tog mig knappt utanför lägenhetsdörren på hela dagen på grund av det tråkiga vädret. Det betydde att när kvällen kom så var jag inte det minsta trött, och klockan hann bli strax efter ett på natten innan jag kom i säng. När jag väl hade lagt mig så var det ändå omöjligt att somna eftersom kroppen gick på högvarv (lite för mycket kolhydrater sent på kvällen), dessutom snurrade en massa tankar i skallen. Jag sov riktigt uselt och vaknade flera gånger under natten och kallsvettades. När klockan ringde 06:00 så kändes det som om jag inte hade sovit alls.
När jag putsade på cykeln sent igår kväll upptäckte jag att det letat sig in ett tjockt grässtrå mellan däcket och fälgen. Jag ställde mig då, 22:30 dagen före racet, och Stansade om bakhjulet. Proceduren gick som tur är ganska smärtfritt även om det som alltid blir lite kladdigt när man leker med latexgegga.
Själva resan som jag gjorde tillsammans med Magnus ”Gaastra” Eriksson gick bra och vi var på plats i god tid. Vi hade lite tur och fick parkera framme vid Lida vilket jag aldrig fått göra förut. Jag bestämde mig på plats att för första gången köra ett långlopp utan vattenryggsäck.
Starten
Jag startade från fålla 2 och fick en hyfsad start. Kom hela vägen upp till den sista ”knixen” i slalombacken innan någon framför strulade så jag tvingades hoppa av. Sprang den sista biten upp och var mycket snabbare över krönet än jag varit tidigare år. Inne på motionsspåren gick det fort som vanligt och jag hittade en bra nivå som gjorde att jag långsamt avancerade genom fältet utan att dra på mig alltför mycket syra. Planen var att ligga ganska långt fram när det blev teknisk stig för att slippa de värsta köerna. Jag åkte jämt med Johan Östblom (som hade en pissdag och bröt senare, migrän tror jag) på motionsspåren och såg Jesper Hjortsberg framför mig då och då.
Loop 1
Jag strulade till det lite vid den första tekniska svårigheten, stenarna/hällarna efter en dryg mil där det alltid blir kö. Först såg det ut som om det skulle flyta på, men så var det nån som fick stopp vilket utlöste en kedjereaktion. Jag var snabb att klicka ur och börja springa med cykeln, precis enligt plan. Dock ingick det inte i planen att vaderna skulle börja krampa och att jag skulle ha svårt att komma in i kön igen. Tappade en handfull placeringar och blev lite orolig när vaderna började krångla så tidigt. Placeringarna tog jag dock snart tillbaka, och krampkänningarna försvann efter några minuter.
Mellanpartiet av loopen gick riktigt bra och jag plockade många placeringar. Det verkar som om jag, trots mina dåliga testresultat, är ganska snabb uppför kortare backar. Jag vet också sedan tidigare att jag har bra fart på platten jämfört med de som brukar få samma sluttider som mig.
Med bara någon minut kvar av loopen lyckades jag sätta mig så hårt på sadeln att den ändrade vinkel. Det tog mig ca. 40 sekunder att justera tillbaka sadeln, men sen när jag skulle upp på cykeln igen så strejkade vaderna och jag fick stanna till och snabbstretcha dom. Totalt stod jag stilla i 1 minut, och under den tiden passade Jesper Hjortsberg på att köra om mig.
Loop 2
Den andra loopen flöt på oväntat bra för mig trots att det är den mest tekniska på banan. Tyvärr lyckades jag ”burpa” framhjulet halvvägs in i loopen och med 5 minuter kvar på loopen blev jag tvungen att stanna till och fylla på luft för att kunna styra cykeln. Jag kunde i alla fall själv välja lämplig tidpunkt och plats för stoppet vilket hjälpte lite. Det tog mig 1:15 att få i tillräckligt med luft för att kunna fortsätta. Denna gång åkte både Jesper och Henrik Dahlberg om mig medan jag stod still. Det kändes frustrerande att tvingas jaga ikapp samma personer ytterligare en gång, men så är det när man inte har koll på utrustningen.
Loop 3
Jag varvade samtidigt som Ann Berglund och fick då reda på att hon var tvåa i damklassen och att ettan bara var 36 sekunder framför. Jag började genast fantisera om att kanske slippa tjejdäng, men Ann var stark och jag låg länge i samma grupp som henne. Efter 5-6 kilometer lyckades jag dock få en lucka som snabbt växte och det dröjde inte länge innan jag var ikapp nästa lilla grupp där Martina Thomasson låg. Hon körde på riktigt hårt och detsamma gjorde de tre eller fyra killarna som låg i samma grupp. Jag hade fullt upp med att hänga på dom, men i en liten uppförsbacke på en grusväg så ville helt plötsligt ingen dra. Jag som låg sist såg att det började gå långsamt och öste då på allt vad jag hade. Jag fick direkt en lucka och det verkade inte som om någon brydde sig om min ”utbrytning”.
På grusvägen över de sista öppna fälten såg jag en grupp om 4 åkare framför mig. Jag lyckades minska avståndet något, men när vi gick in på stigen efter parkeringen så vred tre av åkarna upp farten ordentligt. Den fjärde (en H40-åkare) tappade snabbt kontakten och jag kunde utan problem gå om honom. De andra tre kunde jag dock inte göra något åt utan de gick i mål cirka 30 sekunder före mig.
Efter loppet
Jag fick en trevlig pratstund med Per Kumlin i målområdet (5:a i H30), hejade på Jesper Dahlström och Micke Salomonsson, och diskuterade kungen och massmedia med Pontus ”Pumpen” Johansson i duschen.
Vi hade tur med vädret, banan var ganska torr och arrangemanget var som alltid jättebra. Det har helt enkelt varit en riktig höjdardag!